The great depression

Nyss hemkommen från en hård dag i patriarkatets tjänst dunkar jag mig ned framför TV:n i bästa Al Bundy-pose. Fastnar av nån anledning på MTV, där Britneys video Everytime går varm. Denna gången kretsar handlingen kring att flickan ska ligga näck i badet. Works for me. Letar, men kan verkligen inte hitta några bröstvårtor på flickan. Dagens ungdom? I’m too old for this shit. Nästa video ut är The Darkness senaste. Killarna måste verkligen byta koncept snart. Visserligen är det väl tänkt att dom ska föreställa en slags rockens motsvarighet till Aqua, men att se en jätte dödskalle av frigolit med glappande käke, där det strömmar rök och gruppen framför i en jättelik papiermachegryta där kannibaker står och rör om ur är bara a tad much. Och sångaren Justin Hawkins går verkligen inte att sminka snygg. Bara hans tänder hade räckt för att ge Stephen King material åt en mindre novell. Vem tror han dessutom han lurar med den blekningen? Inte undertecknad iallafall. Innan jag zappar vidare hinner rutan fyllas ut av Sisqo’s Shakedown. För er som klarar sig från smörjan kan man väl enkelt beskriva den som 200 pers i åldern 20-25, antingen råtränade eller skitsmala, som står och dansar ’sexigt’ inför kameran i en trädgård tillhörande ett mansion. Musiken är diverse popdängor och remixade dancealster. Visst, dom är snygga att se på. Men det är verkligen allt. Jag fascineras över skocken. För det är verkligen bara det jag ser; en skock med får. Ser i deras ansikten hur dom är nära att komma, bara av tanken på deras egen dans, vilket i ärlighetens namn har lika mycket finess och rytm som ett hårigt manligt underliv, juckandes mot klump mandelmassa. När kameran sveper över dom kan man riktigt se hur dom tänker ”Wow, där är kameran som jag åkt 100 mil, klätt av mig i bikini, och dansat häcken av mig i 2 timmar för att få stå framför. Fort! Se sexig ut! Dansa! Jucka! Men se inte för villig och billig ut...äh...who am I kidding”... Och så är dom borta. Ur bilden och ur mitt sinne. Fylls istället med gårdagens fiasko hos läkaren. Min 26:e i ordningen. Och jag känner hur det för varje gång blir svårare och svårare att resa sig. Att orka be om hjälp. För att orka söka psykvård krävs nästan att man är psykiskt frisk idag. Killen gav mig dåliga vibbar redan på telefon med sin Östermalms-dialekt. En vecka senare är alla mina farhågor bekräftade, inklusive obligatoriska frågan ”hur vill du att vi hjälper dig?”. Hade jag vetat det hade jag nog inte suttit i den stolen ditt jävla miffo. Lämnar jag in en bil på lagning, så vill jag dom ska veta vad för åtgärd som är lämplig. Fixa problemet din jävla kvacksalvare! Jävla 26:a! Jävla streck i väggen. Men jag vågar mig på att faktiskt föreslå något denna gången, nämligen el-terapi.

Alla har sagt att den hjälpt dom till ett bättre liv. Därför är det för första gången jag är en smula hoppfull i hjärnskrynklarens stol. Dock får jag direkt ett svar som tar ner mig på jorden av honom:

”Fungerar inte...”

*tystnad*

”Nähä...? Hur då menar du?”

Frågar jag...

”Fungerar inte... fungerar bara om du är nedstämd och är deprimerad...-”

Här verkar han kunna se att jag är på väg att skrika: ”men det är ju för fan det jag är” och lägger därför raskt till:

”-...alltså, om man har en LÄTTARE depression, som inte varat så länge som din. En svacka i livet. DÅ kanske den funkar. Man inte på din depression”

”jaha, men jag har hört jättebra saker om den...” fortsätter jag. Hjälper inte. Han kan inte, vill inte, kommer inte osv osv.

Vad kan ni göra för mig då?

”Ja, nu är det inte riktigt så enkelt förstår du. Vad vi kan erbjuda är att du går psykoterapin du blivit antagen till i November. Där får du lära dig att hantera ångestsituationer. Du bör även fortsätta din medicinering.”

Därefter erbjuder han mig ett helt apotek, alltifrån reguljär medicin, till stesolid och stilnoct. Jättekul liksom.

”så ska vi boka en ny tid då. Räcker det om du får en i Oktober?” säger han.

”Eh? Jag fick se min läkare i Upplands Väsby med 3-veckors intervaller tidigare (är nyinflyttad i Sollentuna, därav nya läkaren, anm.)...”

”Det finns ingen möjlighet överhuvudtaget till det här” säger han direkt.

Bjotiful. Svensk vård? Mer som vanvård.