HRV200 på villovägar
Telefonen ringer på jobbet.
”Marcus?”
”Hej Marcus, det är Marcus på KC här!”
”Hej Marcus!”
”Har en kund på tråden som har returnerat en video till dig. Han säger att han kan se att vi kvitterat ut den, och undrar vart hans pengar är. Kan jag koppla över honom?”
”Du ger mig ingen jävla pundare nu igen va?”
”Nää. Jag lovar” säger Marcus och låter direkt lättad.
*kopplar*
”********, det är Marcus?”
Hör en röst i andra ändan som tillhör en man runt 60. Antingen har han svetsat på en hövding, eller så sitter han på dass. Eller så gör han båda 2. Varje mening stönas fram, från en redan hes stämma. Dessutom låter han väldigt arrogant och otrevlig.
”Jaaaaa...!”
”Ja?”
”Jaaaa...heeeej... vart har jag kommit?!”
”*********** i Upplands Väsby”
”Jaaa...aaa... vart är mina pengar??!”
”Ja, jag hörde att du returnerat en video. Vi har inte mottagit någon sådan här”
Därefter bombarderas jag med en rad konstiga frågor. Min chef som står bredvid kollar på mig lite frågande, för han hör mina svar, och tycks tänka ”om DET är svaren, vad fan är då frågorna?!”. Jag trycker ihop tumspetsen med pekfingerspetsen och sätter dom i mungipan och drar med putande läppar ett djupt andetag medans ögonen rullar runt. Chefen fnissar. Det står ganska snart klart att nissen i andra ändan :
a) skickat sin trasiga video fel
b) inte har nån koll på vart eller när han har skickat den
c) förväntar sig att jag har den, och att få pengarna tillbaka, trots att den är köpt i maj
”aaaaa...Sitter du i Göteborgggg?!”
”Nej, jag sitter i Upplands Väsby”
”Ja, för jag har skickat den till Göteborgggg. Bromma Offline. Och ni har hämtat ut den, så vart är mina pengar?”
”Bromma ligger i Stockholm. Har du köpt den på internet, så skulle den skickats till Upplands Väsby, inte Barkarby. Att du sen skickat den till Göteborg gör inte saken lättare”
”Jag skickade den ju till Bromma Offline i Göteborg!!”
”Vi har inget som heter Bromma Offline. Vårat huvudkontor ligger i Bromma. Men även om du skickat den dit så är det fel, och det blir svårt att hitta den. Vem har du pratat med hos oss tidigare?”
”Det vet jag inte...”
*tystnad*
”Ok... när skickade du den....”
”Ja...”
”Ja?”
”Ja den är skickaaaaad...”
”Ja, när?”
*tystnad*
”Kommer du inte ihåg när du skickat den?”
”Joo, det gör jag...”
”Ja, när? Var det denna veckan? Denna månaden?”
”................................... dennaaaa ........ månadeeeen...............”
Han låter enormt tveksam. Sedan blir han fientlig igen.
”Driver du med mig pojk? Vem har sålt den till mig?!”
”Ursäkta?”
”Vem har sålt videon till mig?”
”Du har köpt den över internet...?”
”Ja... och vem har sålt den till mig?!”
”Ingen! Du har själv gjort köper när du skriver in din adress och visakortsnummer!”
”Va?!?!? Vafalls?! Nu lägger du av!! Menar du att INGEN sålt den till mig?!? Vad är det jag hör?! Jag ska anmäla er! Jag vill ha mina pengar!!!”
”Nej, INGEN har sålt den till dig, du har själv gjort köpet!!! Vad är oklart?!”
Har lust att fråga han om han bjuder på whatever det är han röker. Mer tripp för pengarna än både Always och Ving.
”Har du nåt kolliid så kan jag spåra den åt dig, för i nuläget verkar du ha skickat den till Bromma, du säger att den är utkvitterad i Göteborg, men den skulle till Upplands Väsby. Inte ett enda rätt. Dessutom ser jag i datorn att den är köpt i maj. Vi har bara öppet köp i 30 dagar. Vem har godkänt denna returen?
”Kolli-id 117...bla bla bla. Vadå ’godkänt’?”
”Detta kolli-id stämmer inte överens med våra. Våra börjar på 0037.
Vi skickar alltid själva ut en returlapp om varor ska returneras, på så sätt slipper kunden betala,och vi har full kontroll på den. Väldigt konstigt att du skickat den på eget bevåg. Och ännu konstigare att du skickat den till Göteborg...”
”Jag behöver väl inget godkännande för att skicka tillbaka saker. Nu vill jag ha mina pengar! Jag vet att ni har min video. Jag har själv hört med Posten, dom säger att ni kvitterat ut den. Det låter som ni försöker mörklägga detta. Döljer ni nåt?! Det var det jävligaste. Fegisar. Jag ska aldrig handla av er igen, hör du det? Du har min video men vill ha den för dig själv!”
Ja, jävlar, tänker jag, och himlar med ögonen. En stenad otrevlig och paranoid 40-talist kommer inte handla här igen. Vilken förlust! Gud hava nåd! Och vad fan ska jag med en ollad video till?
När jag efter väldigt mycket ”om” och ännu mera ”men” lagt på för att börja traca krakens video, så går min nya chef fram, han har hört samtalet på håll.
”Är det en HRV200?”
”Ja?”
”Haha. Den kom ju till avdelningen i Barkarby. Ingen avsändare, ingen lapp eller nånting. Jag gav den till Jimmy! Vi hade ett jävla företag med att spåra den, helt utan framgång.”
Vi skakar på huvudet och garvar i några minuter. Här har vi nästan 50 varuhus över hela Sverige. Min chef, som nyss slutat i Barkarby dit han skickat videon, hade turen att dels vara där samma dag som den kom, dels vara hos mig i Upplands Väsby några veckor senare när kunden ringer. Hasse lär inte inse vilken röta han haft.
Jag ringer på nytt upp han, med nybaxat tålamod och inställsam attityd.
”Hanssssss?”
”Ja hej, Marcus från ********. Vi har hittat din video nu, den låg tydligen i Barkarby så där hade du tur.”
”Va bra. Då ger du mig mina pengar!”
”Tyvärr har vi bara öppet köp i 30 dagar...men jag k...”
”Men det är fel på den!! Jag vill ha mina pengar!! Detta ska inte kosta mig nånting!”
”Nej, vi kan skicka den på service, är det ett garantifel så kostar det ingenting. Sedan kan vi skicka den direkt hem till dig.”
”Kommer inte på fråga. Vi gör såhär: Skicka tillbaks videon till mig, så ska jag se till att snacka skit om eran firma för alla jag känner.”
Ja du min skatt, vårt rykte bland Värnamos A-lagare är i fara...
”Ok.... du vill alltså ha tillbaka din video..oreparerad...?”
”Japp!”
”Ja... inga problem...”
”Nä just det! Va...?”
”Ja, är det det du vill så visst...”
Låter lite paff över att han inte fick nån reaktion.
”Ja,,,just det...och...och sen kommer jag att snacka skit om er.”
”Ja, jag hörde dig första gången. Du är välkommen att göra det, det är ett fritt land”
Snubben låter nästan förkrossad. Inte ens en reaktion fick stackarn. Bara en trasig HRV200.
Är för luttrad för att unna honom det. Jag har sett allt. Föräldrar som tvingar sina barn att snatta, så att om dom åker fast, så kan varken dom eller barnet hamna i fängelse. Jag har sett fruar slå sina män öppet över att en telefon inte hade täckning för några timmar, jag har sett män skrika ”håll käften kärring” åt sina fruar. Jag har sett små ungar välta högtalare för 30000 kr i golvet. Har sett zigenarfamiljer gå ut med datorer under kjolarna. Folk har spelat in mina kollegor på band. Skickat räkningar till oss på telefonsamtal dom varit tvugna att ringa, och räkning på rakhyvlar dom förbrukat då deras rakapparat gått sönder för att dom tappat den. Kunder har kallat mig både det ena och det andra. I genomsnitt har vi en galenpanna i veckan.
Ändå skulle jag aldrig vilja byta jobb. Inte för alla ollade HRV200 i världen.
”Marcus?”
”Hej Marcus, det är Marcus på KC här!”
”Hej Marcus!”
”Har en kund på tråden som har returnerat en video till dig. Han säger att han kan se att vi kvitterat ut den, och undrar vart hans pengar är. Kan jag koppla över honom?”
”Du ger mig ingen jävla pundare nu igen va?”
”Nää. Jag lovar” säger Marcus och låter direkt lättad.
*kopplar*
”********, det är Marcus?”
Hör en röst i andra ändan som tillhör en man runt 60. Antingen har han svetsat på en hövding, eller så sitter han på dass. Eller så gör han båda 2. Varje mening stönas fram, från en redan hes stämma. Dessutom låter han väldigt arrogant och otrevlig.
”Jaaaaa...!”
”Ja?”
”Jaaaa...heeeej... vart har jag kommit?!”
”*********** i Upplands Väsby”
”Jaaa...aaa... vart är mina pengar??!”
”Ja, jag hörde att du returnerat en video. Vi har inte mottagit någon sådan här”
Därefter bombarderas jag med en rad konstiga frågor. Min chef som står bredvid kollar på mig lite frågande, för han hör mina svar, och tycks tänka ”om DET är svaren, vad fan är då frågorna?!”. Jag trycker ihop tumspetsen med pekfingerspetsen och sätter dom i mungipan och drar med putande läppar ett djupt andetag medans ögonen rullar runt. Chefen fnissar. Det står ganska snart klart att nissen i andra ändan :
a) skickat sin trasiga video fel
b) inte har nån koll på vart eller när han har skickat den
c) förväntar sig att jag har den, och att få pengarna tillbaka, trots att den är köpt i maj
”aaaaa...Sitter du i Göteborgggg?!”
”Nej, jag sitter i Upplands Väsby”
”Ja, för jag har skickat den till Göteborgggg. Bromma Offline. Och ni har hämtat ut den, så vart är mina pengar?”
”Bromma ligger i Stockholm. Har du köpt den på internet, så skulle den skickats till Upplands Väsby, inte Barkarby. Att du sen skickat den till Göteborg gör inte saken lättare”
”Jag skickade den ju till Bromma Offline i Göteborg!!”
”Vi har inget som heter Bromma Offline. Vårat huvudkontor ligger i Bromma. Men även om du skickat den dit så är det fel, och det blir svårt att hitta den. Vem har du pratat med hos oss tidigare?”
”Det vet jag inte...”
*tystnad*
”Ok... när skickade du den....”
”Ja...”
”Ja?”
”Ja den är skickaaaaad...”
”Ja, när?”
*tystnad*
”Kommer du inte ihåg när du skickat den?”
”Joo, det gör jag...”
”Ja, när? Var det denna veckan? Denna månaden?”
”................................... dennaaaa ........ månadeeeen...............”
Han låter enormt tveksam. Sedan blir han fientlig igen.
”Driver du med mig pojk? Vem har sålt den till mig?!”
”Ursäkta?”
”Vem har sålt videon till mig?”
”Du har köpt den över internet...?”
”Ja... och vem har sålt den till mig?!”
”Ingen! Du har själv gjort köper när du skriver in din adress och visakortsnummer!”
”Va?!?!? Vafalls?! Nu lägger du av!! Menar du att INGEN sålt den till mig?!? Vad är det jag hör?! Jag ska anmäla er! Jag vill ha mina pengar!!!”
”Nej, INGEN har sålt den till dig, du har själv gjort köpet!!! Vad är oklart?!”
Har lust att fråga han om han bjuder på whatever det är han röker. Mer tripp för pengarna än både Always och Ving.
”Har du nåt kolliid så kan jag spåra den åt dig, för i nuläget verkar du ha skickat den till Bromma, du säger att den är utkvitterad i Göteborg, men den skulle till Upplands Väsby. Inte ett enda rätt. Dessutom ser jag i datorn att den är köpt i maj. Vi har bara öppet köp i 30 dagar. Vem har godkänt denna returen?
”Kolli-id 117...bla bla bla. Vadå ’godkänt’?”
”Detta kolli-id stämmer inte överens med våra. Våra börjar på 0037.
Vi skickar alltid själva ut en returlapp om varor ska returneras, på så sätt slipper kunden betala,och vi har full kontroll på den. Väldigt konstigt att du skickat den på eget bevåg. Och ännu konstigare att du skickat den till Göteborg...”
”Jag behöver väl inget godkännande för att skicka tillbaka saker. Nu vill jag ha mina pengar! Jag vet att ni har min video. Jag har själv hört med Posten, dom säger att ni kvitterat ut den. Det låter som ni försöker mörklägga detta. Döljer ni nåt?! Det var det jävligaste. Fegisar. Jag ska aldrig handla av er igen, hör du det? Du har min video men vill ha den för dig själv!”
Ja, jävlar, tänker jag, och himlar med ögonen. En stenad otrevlig och paranoid 40-talist kommer inte handla här igen. Vilken förlust! Gud hava nåd! Och vad fan ska jag med en ollad video till?
När jag efter väldigt mycket ”om” och ännu mera ”men” lagt på för att börja traca krakens video, så går min nya chef fram, han har hört samtalet på håll.
”Är det en HRV200?”
”Ja?”
”Haha. Den kom ju till avdelningen i Barkarby. Ingen avsändare, ingen lapp eller nånting. Jag gav den till Jimmy! Vi hade ett jävla företag med att spåra den, helt utan framgång.”
Vi skakar på huvudet och garvar i några minuter. Här har vi nästan 50 varuhus över hela Sverige. Min chef, som nyss slutat i Barkarby dit han skickat videon, hade turen att dels vara där samma dag som den kom, dels vara hos mig i Upplands Väsby några veckor senare när kunden ringer. Hasse lär inte inse vilken röta han haft.
Jag ringer på nytt upp han, med nybaxat tålamod och inställsam attityd.
”Hanssssss?”
”Ja hej, Marcus från ********. Vi har hittat din video nu, den låg tydligen i Barkarby så där hade du tur.”
”Va bra. Då ger du mig mina pengar!”
”Tyvärr har vi bara öppet köp i 30 dagar...men jag k...”
”Men det är fel på den!! Jag vill ha mina pengar!! Detta ska inte kosta mig nånting!”
”Nej, vi kan skicka den på service, är det ett garantifel så kostar det ingenting. Sedan kan vi skicka den direkt hem till dig.”
”Kommer inte på fråga. Vi gör såhär: Skicka tillbaks videon till mig, så ska jag se till att snacka skit om eran firma för alla jag känner.”
Ja du min skatt, vårt rykte bland Värnamos A-lagare är i fara...
”Ok.... du vill alltså ha tillbaka din video..oreparerad...?”
”Japp!”
”Ja... inga problem...”
”Nä just det! Va...?”
”Ja, är det det du vill så visst...”
Låter lite paff över att han inte fick nån reaktion.
”Ja,,,just det...och...och sen kommer jag att snacka skit om er.”
”Ja, jag hörde dig första gången. Du är välkommen att göra det, det är ett fritt land”
Snubben låter nästan förkrossad. Inte ens en reaktion fick stackarn. Bara en trasig HRV200.
Är för luttrad för att unna honom det. Jag har sett allt. Föräldrar som tvingar sina barn att snatta, så att om dom åker fast, så kan varken dom eller barnet hamna i fängelse. Jag har sett fruar slå sina män öppet över att en telefon inte hade täckning för några timmar, jag har sett män skrika ”håll käften kärring” åt sina fruar. Jag har sett små ungar välta högtalare för 30000 kr i golvet. Har sett zigenarfamiljer gå ut med datorer under kjolarna. Folk har spelat in mina kollegor på band. Skickat räkningar till oss på telefonsamtal dom varit tvugna att ringa, och räkning på rakhyvlar dom förbrukat då deras rakapparat gått sönder för att dom tappat den. Kunder har kallat mig både det ena och det andra. I genomsnitt har vi en galenpanna i veckan.
Ändå skulle jag aldrig vilja byta jobb. Inte för alla ollade HRV200 i världen.
posted by Lita at 1:31 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home