Honmonstrets håla [PG13]

Imorgon ska jag våga mig ut ur min rävgryt för en stund. En jobbarkompis ska ha inflyttningsfest, och hade fräckheten att fråga om jag ville komma, innan jag ens hunnit tänka ut en bra ursäkt för att sitta hemma i min morgonrock på lördagkväll och äta chips direkt ur påsen. Nåja. Nu har jag lovat. Och något inom mig säger att jag kan behöva sällskapet och socialkakan. Eller i värsta fall, en rejäl fylla. Inser dock i sista minuten att jag inte har nåt att ha på mig. Tar Sollentunas Dressmann-butik i besiktning. När jag vandrar i gångarna fyllda av det tveksamma märket Batistini (t.o.m. en noll-kollare på mode som jag vet att det märket är varken kred eller kvalitet), så tycker jag mig känna igen plaggen som ligger upptravade på hyllorna. Tittar på dom... tittar på mig själv... och tittar på plaggen i hyllorna igen. Ta mig fan om jag inte är en levande reklampelare för Dressmann. Allt ifrån sockorna till den hopplöst trista fleecen. En impuls vill dra ett tag genom frillan, bara för att kolla att det inte sitter nån jävla lapp med Batistini däri. Kanske rentav slänga av mig kläderna på fläcken. Men då vet man hur rubriceringen blir sen; ’Grovt vållande till ofredande’ eller nåt sånt... Kan riktigt känna lukten av små filippinska barnhänder bland alla Batistinisar. Och då kommer flashbackarna, från exakt denna butiken, för 6 månader sen, då jag i ett av mina många tappra försök att hitta bra kläder fick en av dom mest envisaste, påflugnaste, tjatigaste säljarna någonsin på halsen. Och här är jag nu igen, i spindelns nät. Jag kommer såväl ihåg honom. En neger på 150 cm, med gubbglasögon, nasal accent och en aldrig sinande ström av säljargument. Jag hör honom plötsligt snacka ner några stackars offer längre in i butiken, och likt Frodo som just upptäckt att han är i honmonstrets håla, så börjar jag paniskt leta efter utgången, innan Shelob får tag i mig. Precis innan jag ska ta klivet ut i friheten hör jag rösten bakom mig...: ”hurärlägetkanjaghjälpatillvadsökerduförnåt”?. Han pratar exakt så snabbt. Missförstå mig inte, jag är normalt tacksam för den hjälp jag kan få, särskilt i dom hellholes som klädaffärer är, men denna killen är too much. ”Jeansjacka” kommer det ur mig. Fråga mig inte vartifrån. ”javiharmassorhärbortaföljmedmigkomkom”. ”ah, ni hade bara XL som högsta, jag behöver XXl, attans...” säger jag ursäktandes, och tar diskret några steg mot utgången. ”jaaaatyvärrdetäralltvihar”. ”ok” tänker jag. ”im of the hook...freedom!”. då börjar negern på nytt: ”viharskjortorocksåochbyxoroch...” ...”Fan, skulle ju behöva en skjorta egentligen. Nåja. Jag får spela med i hans spel lite”. Sagt och gjort. Han visar mig dom mest gräsligaste skjortorna som skådats, 60-talets mode för 60 åringar revisited. Ge mig en gubbkeps så är tragedin komplett. Jag rafsar ihop några plagg som kan se ut att kanske högst eventuellt passa mig storleksmässigt, och kanske inte se alltför fula ut heller. jag flyr till provrummet. Utanför hör jag hur Shelob smaskar på nya offer...: ”behöverduslipsviharmassoravfärger”...förgäves ropar kunderna om nåd: ”jag ville bara ha ett par byxor!!...” ”jamenduvetaldrigomdubehöverenslipskanskedukangebo rtden??!va?”. Ganska snabbt inser jag att jag ser ut som stoppad korv, i dom annars snygga plaggen. Här finns inget för mig. Drar mig för att gå ut pga negern. Men måste fly. Annars lär jag dö i detta provrummet. Arkeologer lär gräva upp butiken och hitta mitt skelett. Plötsligt blir hans tjatter allt avlägsnare. Jag tar sats, och flyger ur provrummet likt en jockey ur sitt bås på Solvalla. Hänger lite slarvigt upp skjortor, tröjor och allt annat som karlen lyckats pracka på mig, innan jag halvt hukandes försvinner i folkmassan, och ut i gallerian. Tillbaks på ruta 1 dock. Behöver fortfarande nåt att ha på mig imorgon. Entrar H&M. Hittar faktiskt några helt ok T-shirts. Lagom gråa och neutrala, för att återspegla min sinnesstämning för tillfället. Och ta mig fan om jag inte fick med mig ett par mjukisbyxor till mina kommande yogasessioner. Nu finns det ingen återvändo för det sistnämnda, nu när jag pröjsat ett par brallor åt ändamålet. Bara att skita ner sig och hoppa i och simma. Expediten här är motsatsen till Shelob, dvs gömd bakom kassa apparaten. Men hon är söt att se på, trots sina snart 40. Nåja. För bara någar dagar sen fluktade jag på skyltdockor. Nu är det 40 åringar. Det går åt rätt håll iallafall. Damen ifråga är helt dränkt i badges. Tydligen har H & M öppnat sin 1000 butik, och dagen till ära tvingat sina anställda att bära badges för kung och fosterland. Räknar det till 11 stycken totalt, på hennes bringa. ”Hoppas du får extrabetalt för det där...ser ju tungt ut” säger jag och pekar. Hon fnittrar. Systemet nästa. Kniper några öl. Inget komplicerat. På H&M handlade jag även fruktshampoo och den obligatoriska venushyveln. Måste kompensera upp min bögighet med lite grabbdryck. 10 st borde täcka mina tidigare Fab5 inköp, och därmed är grunden till fyllan om 24 timmar garanterad. ”Leg tack” säger killen i kassan. Han menar alltså på fullaste allvar att jag skulle kunna vara under 20. ”Det där tar jag som en komplimang” säger jag och hostar upp kortet. ”Aaa, det ska du göra. Men akta dig, jag kanske stöter på dig” säger han med ett flin. Whoops. Så försvann det roliga. Jodu min skatt. Han skulle bara veta att jag köpt Venus och fruktshampoo för några minuter sen. Det hade gett bögen flirtmaterial i en kvart. Äh so what. Stött på av en bög. Bra att NÅN stöter på mig iallafall. Ge mig en joint och ett år till i celibat, så kan jag överväga saken. Som Arne Anka sa, man är inte bög bara för att man gillar vin, bara om man känner skillnad på sorterna. Nu ska jag förfina mig inför festen. Vill ni ha ett ångestladdat fyllo som skriver billigt smicker bör ni hålla er online vid 2-3-tiden imonn natt. Over and out.