Saturday, December 18, 2004

Öl smakar bättre i glas

Ligger utrunnen över min skabbiga säng som en tragisk symbol över allt det dåliga med ungkarlslivet. Ena sockan halvt av, knullrufs, fjärrkontrollen i ena handen, en kall Lapin i den andra. Lagom bögigt upphälld i ett glas till skillnad från att dricka direkt ur burken. Inbillar mig att ölet smakar bättre i glas. Bara en nätbrynja och tipsextra som fattas.

2004 var ett tragiskt musikår kan jag konstatera där jag ligger i horisontalläge. På dumburken spelas framför mig en kavalkad låtar upp, låtar som jag helst nog velat glömma. Pinks senaste sög, Blinks senaste sög, Offsprings senaste dög. Greenday splittrades fortfarande inte, Savage Garden återförenades fortfarande inte. Endast Gwen Stefanis solodebut lyckades få mig att headbanga en smula.

2004 var tydligen året då man skulle göra covers på precis allt. Och då alla möjliga och omöjliga duos skulle prövas. Gunther och Samantha Fox någon? Have mercy! Att ens komma på tanken att låta denna underbara kvinna som en gång så stolt putat med tuttarna i Solstollarna, stönat till tokhits som Touch Me och Spirit Of America och hade hela 80-talets essens inkarnerad i sin platinablonda kalufs kravla på golvet i nån billig video där huvudnummret tydligen är en skåning som låtsas vara tysk är helgerån deluxe. Brukar dom välta gravstenar också månntro?

Misslyckad duo nr 2 torde vara Jay-Z och Linkin Park. Varför beblandar sig geniala Linkin tillsammas med Jay-Z ens? Har dom läppkomplex? Varför inte ta Steven Tyler isåfall? Deras låtar är ju redan klockrena, varför förstöra dom med dum hiphop? Som att pissa på prinsesstårta!

Sist och sämst är Raymond & Maria. För det första, vart fan är ens Raymond? Har inte sett karlen nån gång. Allt jag ser är en brud som ser ut som en porslinsdocka som svalt en årsförbrukning av valium. Konceptet verkar vara att se så tråkig ut och stå så stilla som möjligt. Allting utfört i steril 60-tals miljö. Kan bara föreställa mig hur deras konserter skulle framföras. Inget hoppande. Inga skrik. Sjung inte med. Inga tändare. Le inte. En kinesisk diktators våta dröm?

Dissar dumburken till förmån för lite färskt feministkött på helgon.net. Dagens rödsocka är ett särskilt argt specimen som jag måste tafsat på i ett annat liv eller nåt. Nån annan förklaring kan jag inte hitta, för hon verkligen hatar mig. Går igång på varenda stavelse jag säger. Vräker ur sig förolämpning efter förolämpning. Jag gör några tappra försök att föra en diskussion, men får bara ännu mer förolämpningar kastade mot mig. Och jag håller huvudet kallt. Jag har redan vunnit. Jag har lyckats reta upp nån som jag aldrig träffat, sett eller pratat med bara genom att vara mig själv. Vilken makt! Avrundar sessionen genom att anmäla henne. Hihi. Ja jävlar. Keep ’em coming! Feminist-fäktning är en fin sport jag ägnat mig åt i snart 5 år. Jag vet inte varför egentligen. Jag tycker ju inte direkt om dom. Håller inte med dom för 5 öre. Så varför dras jag till dom, likt malen till lampan? Antar att det är ett sjukt slags nöje. Vissa jonglerar med motorsågar, vissa låser i nsig i upphissade burar med skorpioner. Jag snackar med feminister.

Kom hem en kväll för drygt två veckor sen. Upptäckte till mitt stora missnöje att jag blivit blockad från Lunarstorms feministdiskus. Tredje gången i rad minsann. :o)
Den första gången var helt på sin plats. Den andra gången blev jag blockad pga att jag förde en diskussion om en av operatörerna där, i en kompis gästbok (?). Då var jag för långt nedgången i rakblad och panikångest för att ta aktion. När jag nu en tredje gång blev blockerad med den gudomligt dumma motiveringen ctrl+c, ctrl+v ”Hej! Du har lämnat ut folks riktiga namn i diskusen är du nu blockerad därifrån. ”Folk ska inte behöva känna sig uthängda, hotade eller utsatta för att de har en åsikt. Mvh/Veganvarg”, och tagit mina piller som en duktig pojke, så kan jag inte komma på varför jag INTE skulle överklaga. Och vart bättre att göra det till än pojkarna och flickorna på Lunarstorm själva?

Ringde häromdagen upp dom, och när jag förklarat mitt ärende gapflabbade dom rätt i luren. ”Var det ALLT?” frågade dom mig över vargens skäl att blockera mig. ”Ja” sade jag lika road som dom. ”Vi kollar upp det och återkommer via mail” sa dom. För det var verkligen allt. Jag råkade veta att en kvinna där heter Kerstin, så när jag skrev en fråga till henne, så inledde jag med ”Kerstin”. Ingen varning eller nånting. Patetiskt. Har dock inte hört nåt från Lunar, så jag ska ringa på måndag igen. Dom, och företaget vars redbull-automat tog 18 spänn från mig i lördags. Instinct är 20 % rehabiliterad och på krigsstigen. Be afriad. Be very afraid.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home