You can’t handle the truth!

The Bitch is going down!

Farbror blå ringde idag. Angående min anmälan mot motherfuckern (ordagrant), se dagbok från 25 december, som jag fortfaranade bittert ångrar att jag inte döpte till ”släng morsan av tåget”.

Dom ville ha mitt vittnesmål i skriftlig form, så nu är det allvar. En trevlig, och förvånansvärt öppen polis från Halland ringde, och lovordade min insats. Sa att dom bara väntat på en anledning att agera mot Mamma Mu. Tydligen hade hon haft en del bravader innan tågresen i vintras. Polisen berättade om hot med en spik-betonad planka, och ett äktenskap som varade i exakt 24 timmar. Denna berättelse avslutades med ett asgarv från Polisens sida. Ja jävlar.

Sedan konstaterade han att Instincts iaktagelse var riktig, att pojken var väldigt snäll, men förmodligen skulle sno sin första bil om några år om han inte slapp undan morsan sin.

Så nu ska man sätta sig ned och återkalla minnet från Runaway Train då. Kan se mig själv grilla hårdsubban i ett träsnidat vittnesbås likt Tompa grillade Jack Nicholson i ”På Heder Och Samvete”. Ok, jag vet att jag inte får vara advokat, att det inte ens är snack om nån rättegång än, och det lär inte vara några feta amerikanska flaggor i bakgrunden, folk som skriker ”objection your honour”, sista-minuten-vittnen osv. Men försök stoppa mig.

I rest my case biatch!